På äventyr med Tova

Igår möttes vi av det tråkiga beslutet att träningen idag var inställd, eftersom så många av oss ska spela match mot Östria imorgon, lördag. Det tyckte jag personligen var mycket tråkigt för vad är väl mer underbart än att spela fotboll en solig dag som denna? Därför var jag på förmiddagen lite nedstämd och rastlös för att jag inte visste vad jag skulle hitta på. Men problemet fick en lösning och vad det var får ni reda på om ni fortsätter läsa...

Först lite bakgrundsinfo:
Jag läser andra terminen på sjukgymnastutbildningen och är allmänt träningsintresserad. Det är de flesta andra i min klass också och det finns allt ifrån gymnaster till fotbollspelare. Jag fastnade till slut för fotbollen som jag har spelat sedan jag var 5, det är 16 år. Är det inte lite häftigt att jag har spelat fotboll längre än några i laget har levt?

Så till dagens äventyr:
Thim i klassen har diverse lustigheter för sig. Han är skidåkare och bergsklättrare, men har också ett intresse för att gå på lina. Idag spända han upp sin lina mellan två träd i trädgårdsföreningen och så ägnade vi några timmar åt att lära oss spatsera på den. Det är grym grym träning för fotledsstyrkan och fantastiskt mycket roligare(men även lite mer riskabelt) än att hoppa mellan konor. Till en början gick det inte alls att stå utan stöd, men med lite tragglande och en stor dos envishet så lyckades jag inte bara stå, utan även gå, göra knäböj, ställa mig upp från att sitta på linan och vända mig om.

Efter tre timmar med intensivt vinglande en knapp meter upp i luften känner jag mig ganska mör i både ben och huvud. Jag kan verkligen rekommendera er att prova på att gå på lina om ni får chansen(men gå inte på Lina, jag tror att hon kan ta illa upp då). Resten av dagen ska jag ägna till att drick vatten så att jag är redo för match imorgon.

Peace out,
Tova

efter mycket om och men tänkte gahm skänka sitt första inlägg till bloggen.


Förra säsongen skapade jag och Erika Lindgren lite av en "tradition" i A-laget. Efter varje match utnämnde vi nämligen matchens "Ströis". En mycket hedervärd och speciell utmärkelse som kräver både blod, svett och tårar. Lappen satt så fint i omklädesrummet men vi flyttar nu redaktionen till det så moderna internet.

För de personer som inte vet vad "Ströis" innebär, så är det den person som har köttat mest ( som Nypa så fint skulle ha sagt) under matchen. Den tjej som har gjort mest STRÖbröd av motståndarna helt enkelt.

Våran tanke är då alltså att försöka hålla alla underrättade om denna intressanta kamp, som kommer att leda till en vinnare.Årets Ströis.


Så idag 19 april var första tävlingstillfället.
Efter en lång färd så spelades årets första seriematch på bortaplan mot Sils IF. Vädret var fint och spelarna på bra humör. Dock räckte det inte riktigt hela vägen fram. Vi förlorade tyvärr med 2-0. Men mycket bra jobbat ändå flickor!

Men även med en förlust i baken ska vi utnämna säsongens första Ströis.
Motiveringen lyder:
Efter att ha kastat fram benet framför en motståndare ( inte med flit, men det spelar ingen roll) så att flickebarnet flyger rätt i backen, får Kentyspelaren ett gult kort. En riktigt härlig kapning må jag säga. Även resten av matchen innehåller flera intressanta tillslag och grymtningar från Sils-spelare, vilket vi på redaktionen uppskattar.

Vinnaren idag är ingen annan än JOHANNA SANDBORG! grattis grattis. fortsätt så!

Det är bara att fortsätta kämpa tjejer!! och på söndag vinner vi! det känner jag i hjärnbalken!

Hanna och Elin :)

Jaha, fortfarande inte så många inlägg på denna blogg, men Elin "nypa" Nyström och jag tänkte ta tag i detta lite:)

Sitter just nu i skolan och håller på med natur& frilufsliv, kanske inte låter för kul, men vi planerar en Ölandsresa med klassen som vi ska åka på innan skolan slutar:)

Över till Nypa:

Hej allihopa! Jag har inte riktigt tagit tag i detta blogg-skrivande förns nu. Har haft många fina idéer och spånat ett bra tag. Men nu är det dags för en liten sen beskrivning av Försäsongsträning och viseversa. Specktaklet började någon gång efter sportlovet efter en skön vistelse i Österrike med min goda vännina Louise, vi var där och åkte skidor och solade ;)

När jag kom hem var det dags för att sätta igång med försäsongen, mycket slit, svett och tårar HÖHÖ. Själv hade jag ett tag ett litet problem med att jag inte riktigt kunde komma under fund med hur min mage fungerade, den ville liksom alltid när vi skulle ut och springa in och gå på toa. Några gånger var jag tvungen att ge upp kampen mot mina behov men efter ett par gångers löpande slutade den krångla. Det var som om jag var fri, jag svävade fram. "HOST" inte riktigt men mina inre problem var över. Då återstod bara att kämpa mot mjölksyran och flåset. Nu såhär efter försäsongen känns det bra att man hängde i och sprang de där intrevallerna som vi skulle även fast jag hade behövt några vändor till. ;)

I dags läget håller vi i laget på och vänjer oss vid tanken att det faktis är seripremiär borta mot Sils på Lördag och det ska bli jädrans kul. Att spela på gräs och slippa longfjössen är underbart, dock används underställströjorna fortfarande. Men det blir det ändring på snart. Jag hoppas/tror att vi kommer därifrån med en trepoängare.

Måste bara tillägga att jag sa något väldigt "klyftigt" igår på träningen när jag och tjejerna stod och slog långbollar till varandra, jag skulle förklara för Loppis vad vi gjorde men kom inte riktigt på rätta ordet så det blev något helt annat. Just nu såhär vid lunchtid när magen tryter efter mat kommer inte min hjärna ihåg vad det var men Loppis kanske kan lägga in det sen ? hehehe.

Tack och Hej Leverpastej!
Over and out Nypan och HG :D